Tiden bara går...
är en rätt bra låt med orup, ledsam i och för sig, men skön.
För mig rinner tiden också bara iväg, vet inte om jag kan kalla det ledsamt, men ibland önskar jag att man bara kan få stanna upp i nuet och hinna njuta lite mer. Det är så mycket med arbete och andra måste grejor så ibland känner jag mig som "partydödaren" för ingenting... Med det menar jag mer att jag ska ha struktur och så, att det som inte mina älskade människor runt mig gör som jag tänk renderar i att jag blir irriterad på att inte få gehör...
Ta bara exempel för öron och uppdrag...
Om man ber dom tydligt med att göra vissa saker och dom svarar tydligt att dom ska göra det också men sen blir det inte av... vad händer då om inte partdödaren kommer fram.... ska man släppa allt här i världen hur ska det se ut då ...
Det är värsta företagsledningen att driva ett hem, även om det är i vårt fall ett med inte så många anställda...
Tyvärr får jag för lite utfall av vinsten... jag måste byta strategi som så många gånger förr...
Förra veckan var min semestervecka och jag följde maken på en resa till Norge där han med flera tävlade i metallsilhuett skytte.
Vi träffade underbara människor och som vi förhoppningsvis kommer att träffa flera gånger. Det är så häftigt att få träffa och höra på andras livs berättelser.
Vi ställde upp husbil och husvagn med en svensk flagga i mitten, där hade vi "the swedish camp" och under hela veckan många trevliga stunder tillsammans med norska tävlingsdeltagare.
Vädret under veckan var regnigt hela tiden förutom på kvällarna. Hemma vid var det nog kanske sommarens varmaste väder +30 gr.
Hemma vankades det skolavslutningsvecka och visst hade jag det jobbigt med känslorna över att inte vara där men allt har flutit på bra och en stolt mor presenterar här examensbilder..
Men mormor och moster samt lill kusin var på plats för godingen.
Själv var jag som sagt fast i regniga Norge på en skjutbana...
Men oj, här var det sol... far jag med osanning??? Nej då, detta var sista dagen och maken är i särskjutning om medalj vilket han fick. Annars är en talande bild från veckan denna ...
eller
men i slutet av maj besökte jag Stockholm, och vår kära huvudstad kan man lita på, för det var Sveriges bästa utsikt för ett tag
För mig rinner tiden också bara iväg, vet inte om jag kan kalla det ledsamt, men ibland önskar jag att man bara kan få stanna upp i nuet och hinna njuta lite mer. Det är så mycket med arbete och andra måste grejor så ibland känner jag mig som "partydödaren" för ingenting... Med det menar jag mer att jag ska ha struktur och så, att det som inte mina älskade människor runt mig gör som jag tänk renderar i att jag blir irriterad på att inte få gehör...
Ta bara exempel för öron och uppdrag...
Om man ber dom tydligt med att göra vissa saker och dom svarar tydligt att dom ska göra det också men sen blir det inte av... vad händer då om inte partdödaren kommer fram.... ska man släppa allt här i världen hur ska det se ut då ...
Det är värsta företagsledningen att driva ett hem, även om det är i vårt fall ett med inte så många anställda...
Tyvärr får jag för lite utfall av vinsten... jag måste byta strategi som så många gånger förr...
Förra veckan var min semestervecka och jag följde maken på en resa till Norge där han med flera tävlade i metallsilhuett skytte.
Vi träffade underbara människor och som vi förhoppningsvis kommer att träffa flera gånger. Det är så häftigt att få träffa och höra på andras livs berättelser.
Vi ställde upp husbil och husvagn med en svensk flagga i mitten, där hade vi "the swedish camp" och under hela veckan många trevliga stunder tillsammans med norska tävlingsdeltagare.
Vädret under veckan var regnigt hela tiden förutom på kvällarna. Hemma vid var det nog kanske sommarens varmaste väder +30 gr.
Hemma vankades det skolavslutningsvecka och visst hade jag det jobbigt med känslorna över att inte vara där men allt har flutit på bra och en stolt mor presenterar här examensbilder..
Men mormor och moster samt lill kusin var på plats för godingen.
Själv var jag som sagt fast i regniga Norge på en skjutbana...
Men oj, här var det sol... far jag med osanning??? Nej då, detta var sista dagen och maken är i särskjutning om medalj vilket han fick. Annars är en talande bild från veckan denna ...
eller
men i slutet av maj besökte jag Stockholm, och vår kära huvudstad kan man lita på, för det var Sveriges bästa utsikt för ett tag
Kommentarer
Trackback
